Leah & Isak

Tänkte skriva ett lite mer jobbigt inlägg om tiden på Akademiska sjukhuset Uppsala eftersom det är många som undrar och eftersom jag fortfarande får ont i magen när jag tänker tillbaka på det så känns det skönt att skriva av sig lite!

Redan när Isak låg i magen så kunde dom se att han hade ett vidgat njurbäcken, i hans fall så var det helt stopp i passagen mellan njurbäckenet och urinblåsan vilket gjorde att urinet inte kunde rinna ner som det skulle utan istället samlades i njurbäckenet som bara blev större och större så därför var vi tvungna att åka ner så att dom kunde göra en gång däremellan så att urinet kunde rinna ner som det skulle!

Isak på tåget, värsta "blue steel" blicken =)

Jag, Stefan och Isak åkte ner till Uppsala med tåg morgonen den 18/5 för inskrivning på Akademiska, jag och Isak fick ett dubbelrum (men som tur va slapp vi dela det med nån) Stefan fick bo på Hotell eftersom bara en föräldrer fick bo med barnet! Dom tog lite blodprover och sen fick han bada och tvättas med en speciell tvål på kvällen och morgonen därpå inför operationen.
Operationen var på tisdagen den 19/5, efter morgonbadet fick Isak på sig en liten sjukhusrock, även jag fick en rock eftersom det skulle va så sterilt som möjligt

Isak har fått bedövningssalva på händerna så att dom kunde sätta infarter


Lillprinsen glad innan operationen

Operationen gick jättebra och Isak fick först vakna upp från narkosen innan han fick komma upp på avdelningen igen



väntar på att han ska vakna...

såhär såg det ut efter operationen


20/5 vid ca kl9 dagen efter operationen så får jag hjälp att plocka upp Isak för att amma honom och lägger sedan tillbaka han i sängen. En timme senare kommer ronden och doktorn tycker att han ser väldigt blek ut och lyfter på täcket för att kolla såret då vi upptäcker att hela sängen är full av blod, en sköterska skyndar sig att hämta blodpåsar som Isak får, och sen rullas vi ner på ultraljud, väl nere på UL försvinner Isak mer och mer och det gå inte att få kontakt med honom, då bestämmer sig läkaren för akut operation och rullar iväg honom, jag bryter ihop totalt och bara gråter.


En väldigt blek liten Isak

Även andra operation gick bra och det visade sig att det var ett blodkärl som sipprade ut blod på flera olika ställen som läkaren fick täppa igen, dom visste inte vad det berodde på och det ska undersökas om han har någon blodsjukdom.
Så vi hamnade på uppvaket igen, fast den här gången fick vi ett avskilt eget rum

Dom sa åt oss att vi måste äta nånting, så vi bestämde oss för att turas om, så Stefan gick upp på avdelningen först och värmde sin micromat (det va det vi levde på i 2 veckor!) Jag sitter kvar nere på uppvaket och ser att Isak öppnar ögonen och så börjar det pipa i maskiner och det kommer in en sköterska och Isak börjar krampa och får inget syre, det springer runt både doktorer och sköterskor och så hör jag - ta ut mamma härifrån.
Jag bröt ihop igen och bara grät och grät och fick stå ute i korridoren och vänta... dom ringde upp till avdelningen samtidigt och en sköterska gick för att hämta Stefan och sa att han måste komma ner på en gång för Mikaela sitter och grinar, nått mer sa dom inte och Stefan vart förbannad och rädd och frågade vad fan som har hänt, och då sa dom bara att dom inte visste exakt men att det var nånting med andningen.
Det kändes som jag satt ensam i flera timmar och väntade på att någon skulle komma. När Stefan kom ner och såg mig helt förtvivlad och trodde på en gång att Isak var död.
Dom tog med oss upp på avdelningen igen där vi satt och bara grät och höll om varandra, vi visste inte vad som hade hänt med våran älskade son.
Efter en stund kom det in två kirurger och en sköterska som talade om att han hade haft kramper i över en timme och att han nu låg på intensiven, dom visste inte vad kramperna berodde på utan han var tvungen att göra både skallröntgen och EEG för att utesluta hjärnblödning. Vi fick efter en stund komma ner på intensiven där han låg intuberad och med slangar överallt, han hade även svällt upp 800gram på den stunden så vi kände knappt igen honom.







Isak var sövd och vaknade först 2 dagar senare







Isak fick ligga på intensiven i 5 dagar. Hans infektionsvärde som egentligen ska ligga på 8 låg runt 400. Det var en jobbig tid för oss alla men som tur va så såg både EEG och skallröntgen bra ut, vi vet fortfarande inte varför han krampade men förmodligen var det för att kroppen inte orkade med så mycket komplikationer.

Tills slut fick vi komma upp på avdelningen igen och det var så skönt, men på kvällen började han skela och ögonen var så i några timmar, dom visste inte varför men förmodligen så var det av för att han var helt slut och kroppen full med mediciner, vi fick träffa en ögonläkare innan vi for hem och allt såg bra ut men ska även snart få träffa en här uppe för att va på den säkra sidan!




börjar bli sig själv igen =)




på röntgen dagen innan vi fick åka hem

Allt som allt var vi inlagda i 12 dagar, det var extremt jobbigt att se ens lilla barn så sjuk och även veta att man har en till liten hemma som längtar efter oss.
Vi har varit på ett ultraljud sen vi kom hem, då var njurbäckenet fortfarande vidgat men hon sa att det kunde ta en stund innan det gick tillbaka, men det såg iaf bättre ut än innan operationen. Vi kommer ju att gå på kontroller med jämna mellanrum för att se så att det funkar som det ska!


Våran älskade lilla prins